| Jag är teoretisk fysiker och arbetar vid
fysikinstitutionen vid Stockholms Universitet, Fysikum. Till mina huvudintressen
inom fysiken hör Relativitetsteori och Kvantfysik. Våren 2000
disputerade jag med en avhandling inom Allmän Relativitetsteori:
"Horizons and Time machines - global structures in locally trivial
spacetimes". |
|
Bok i relativitetsteori
Våren 2006 kom min bok Rumtid - en
introduktion till Einsteins relativitetsteori ut. I Boken
förklaras den speciella relativitetsteorin på ett sätt som kräver ett
minimum av förkunskaper i matte och fysik - den enda matematik som
behövs är enkel algebra. Om du klickar på bilden till höger så kommer
du till bokens nätsida. Där finns instuderingsfrågor till bokens nio
kapitel samt blandade övningsuppgifter i relativitetsteori. |
|
Undervisning
Under våren håller jag i Mekanikkursen på Kandidatprogrammet i fysik,
årskurs 1:
Sommaren 2012 håller jag orienteringskursen
Kursen ger idéhistoriska inblickar i den roll som tankeexperiment
har spelat genom fysikhistorien, från Galileo och framåt. Med
utgångspunkt i en serie tankeexperiment diskuteras flera
spännande områden inom fysiken - som relativitetsteori och
kvantfysik - och vad de har betytt för vår världbild.
Sommaren därpå (2013) kommer jag ge kursen
Här förklaras den Speciella Relativitetsteorin med ett minimum av matematik. Kursen ger även en introduktion till den Allmänna Relativitetsteorin.
Populärvetenskapliga föredrag
Jag håller ofta populärvetenskapliga föredrag, både ute på skolor och
i andra sammanhang. Exempel på titlar på föredrag som jag hållit är
"Allmän relativitetsteori - vad är det?"
"Att resa i tiden"
"Hur knäpp är kvantfysiken?"
"Vad är vetenskap?"
Är du intresserad av ett föredrag i något av dessa ämnen?
- Hör av dig!
Tankeexperiment
Att utföra tankeexperiment är ett vanligt sätt att resonera inom fysik
och filosofi. Men vilken nytta gör de egentligen? Kan man verkligen
lära sig något av att utföra ett tankeexperiment?
Det faktum att tankeexperimenterande har visat sig vara så
framgångsrikt, inte minst inom fysik, tror jag har att göra med de
krav vi ställer på våra teorier: de ska vara både motsägelsefria och
allmängiltiga på samma gång. Sådana krav visar sig ofta ha mer
långtgående följder än vad vi föreställer oss. Det är här
tankeexperimenten kommer in i bilden. I följande artikel utvecklar jag
dessa tankar:
Thought experiments and the scarcity of good theories
Under vinjetten Tankeexperiment publicerar jag återkommande texter om
tankeexperiment i Svenska Fysikersamfundets tidskrift Fysikaktuellt. Här
är de hittills publicerade artiklarna.
Galileos fallande kroppar
Stevins lutande plan
Tvillingparadoxen - en kort historik
Newtons hink och det absoluta rummet
Schrödingers katt
Huygens kolliderande klot
Einstein rider på en ljuspuls
Galilei och den relativa rörelsen
EPR och den overkliga verkligheten
Newtons låtsasmåne
Bombproblemet
Galileos "slow motion"
Den gäckande eterns gåta
STINT Programme for Excellence in Teaching
Hösten 2007 vistades jag vid Skidmore College i Saratoga Springs, New
York, inom ramen för stiftelsen STINT's 'Programme for Excellence in
Teaching'. Jag höll en kurs i Relativitetsteori, och ägnade mig åt att
studera collegemiljön, och särskilt den amerikanska 'liberal arts'
traditionen. Företrädare för denna utbildningstradition är ofta små
privata college, så som Skidmore, med särskilt fokus på pedagogik och
undervisning.
Att arbeta vid en amerikansk institution gav också intressanta
inblickar i samhället. Somliga fördomar bekräftades - andra kom på
skam. Min rapport nedan behandlar både mina intryck av collegemiljön
och av det amerikanska samhället i stort.
Rapport från min vistelse vid Skidmore College.
Krönika om min vistelse vid Skidmore College. (Publicerad i
SU-Nytt nr 1 2008)
Danderyds Gymnasium
I samarbete med Lars Gråsjö och Susanne Gennow vid Danderyds gymnasium
har jag varit med och utvecklat Fysikgymnasiet i Danderyd. Detta
består av några tillvalskurser som man vissa terminer kan läsa vid
Danderyds Gymnasium - kurser som går utöver den vanliga
gymnasiefysiken och bland annat tar upp saker som färglära, kaosteori
och svarta hål.
Här kan du
läsa mer om de tre kurser som jag har utvecklat på Danderyds
gymnasium.
Debatt och samhälle
Att döda foster och violinister
Över en halv miljard kvinnor i fertil ålder lever i länder med mycket
stränga abortlagar. Fostrets rätt till liv går före kvinnans. Men har
pro life-rörelsen något stöd att hämta i sekulära argument, eller
förutsätter den gudomliga påbud? Frågan aktualiserar ett berömt
tankeexperiment av den amerikanska filosofen Judith Thomson.
Varför vill Södertörns Högskola ha en vetenskapsfientlig rektor?
I slutet av december 2009 lämnade styrelsen för Södertörns Högskola
förslag till regeringen angående ny rektor för högskolan. Den
föreslagna rektorskandidaten, Moira von Wright, har dock tidigare gett
uttryck för en märklig syn på vetenskap. Jag och Olle Häggström
ifrågasätter därför styrelsens val, och undrar om den står bakom
von Wrights sanningsrelativism. (Artikeln publicerad på Newsmill 7 januari
2010)
En förrädisk könsrasism
Vårt samhälle värderar ännu män och kvinnor enligt en rasistisk logik,
där knappt märkbara statistiska skillnader tas till intäkt för att
bevara djupgående könsstereotyper. (Artikeln publicerad i Humanisten
nr 5-6 2008)
Gud kontra Higgspartikeln
Kan hypotesen om Guds existens jämföras med hypotesen inom
partikelfysik om den ännu inte observerade Higgspartikeln? Det hävdade
några skribenter i en insändare i Borås tidning. Jag och Christer
Sturmark bemöter deras argument, och förklarar varför jämförelsen inte
håller. (Artikeln publicerad i Borås tidnings nätupplaga 27 oktober
2008)
Religion och Humanism i USA
Under min USA-vistelse hösten 2007 passade jag på att intervjua en av
den amerikanska Humanismens förgrundsgestalter, Larry Jones. Det blev
ett samtal om religion och politik i USA, och om Humanismens villkor i
ett land starkt präglat av religion. (Artikeln publicerad i Humanisten
nr 2 2008)
Religion - moralisk kompass eller godtycklig dogmatik?
Kontrahenterna i religionsdebatten - de som kritiserar religion och de
som tar den i försvar - är inriktade på olika aspekter av religion och
talar därmed ofta förbi varandra. Jag och Sara Larsson reder ut
begreppen, och finner att båda sidor kan kritiseras för bristande
lyhördhet. Religionens eventuella positiva effekter kan dock aldrig
rättfärdiga den godtyckliga överbyggnad av normer som varje religiöst
system innebär. (Artiklen skriven våren 2008)
Det övernaturligas problem
Förbundet Humanisterna kritiserar med rätta tron på tankeöverföring,
handpåläggare, homeopati et cetera, kort sagt fenomen som slarvigt
uttryckt kan betecknas som övernaturliga. Men detta begrepp är i sig
själv problematiskt, och användandet av det kan indirekt rättfärdiga
tron på nämnda typ av fenomen. (Artikeln publicerad i Humanisten nr 6
2007)
Myten om den manliga vetenskapen och den kvinnliga vardagskunskapen
Föreställningen att det finns en fundamental skillnad mellan hur män
och kvinnor tänker är utbredd: Vetenskapligt tänkande ses som en
manlig aktivitet, och ställs mot en mer intuitiv kvinnlig
"vardagskunskap". Att sådana ideer är vanliga, och ytterligare späs på
av veckopressens könsstereotyper, är beklämmande i sig, men synsättet
har även vunnit visst insteg på det akademiska området, bland annat
inom den pedagogiska forskningen. Ofta kopplas det samman med en
konstruktivistisk kunskapssyn, och med en påstådd motsättning mellan
vetenskaplig kunskap å den ena sidan, och vardaglig å den andra. I
artikeln ovan försöker jag göra upp både med könsfördomarna och de
vidhäftande missuppfattningarna om vetenskap. (Artikeln skriven hösten
2004)
|
|
(Click here for an english version!)