Vanliga frågor om att studera på fysikum

Måste man vara Einstein för att plugga fysik?

Nej, de flesta av oss är inte Einstein, och det går rätt bra ändå. Men som för alla universitetsstudier gäller att heltidsstudier är ett heltidsarbete, man måste räkna med att lägga ned ordentligt med tid för att klara studierna. Det är naturligtvis också så att det går lättare och blir roligare om man har ett genuint intresse av naturvetenskap, och tycker att matematik är kul.

Hur stora är undervisningsgrupperna?

Storleken på undervisningsgrupper varierar mellan de olika undervisningsformerna på fysikum. På en föreläsning kan gruppstorleken variera mellan ca 10 studenter upp till 50-60. På många av våra kurser använder vi "Tutorials" då en grupp om 5-8 studenter träffar en lärare. På räkneövningar är det normalt 10-15 studenter, medan laborationer oftast görs i grupper om 2-4 studenter.

Hur hög är studietakten?

Grundtanken är att om du följer något av våra program så är det ett heltidsarbete, det vill säga att du förväntas lägga ned ca 40 timmar i veckan på dina studier för att det skall gå bra. Hur stor del av detta som är schemalagt varierar med de olika kurserna, normalt ligger det mellan 15 och 30 timmar i veckan, inklusive laborationer och tutorials.

Vad får man för jobb efter studierna?

Fysiker arbetar inom en mängd områden, t.ex inom data och elektronik, material-, bio-, energi- och processteknik, astronomi, meteorologi och kärn- och strålningsfysik. Även inom informationsteknologi, ekonomi och försvar behöver man dem som kan hantera omfattande beräkningar och komplexa modeller. Du kan hitta länkar till rapporter om vilka yrkesområden som är vanliga efter studierna och intervjuer med tidigare studenter på vår sida "Jobb efter examen".

Hur många poäng är en poäng?

På universitetet anges kursernas omfattning med ett visst antal poäng. Från 1 juli 2007 använder universiteten i Sverige ECTS (European Credit Transfer and Accumulation System), ett enhetligt betygssystem för europeiska universitet. Ett års heltidsstudier är 60 ECTS-poäng, och en vecka motsvaras då av ungefär 1,5 ECTS-poäng. I vårat informationsmaterial kallas en ECTS-poäng i allmänhet en högskolepoäng (som alltså inte är detsamma som en "poäng" - den termen används för det gamla systemet) I det gamla systemet som används för de som påbörjat studierna före HT2007 har en poäng motsvarat en veckas heltidsstudier, och 40 poäng är ett helt års studier.
På gymnasiet anges också kursernas omfattning som poäng, men en gymnasiepoäng har en helt annan storlek i fråga om studieinsats. En hel gymnasieutbildning, tre års heltidsstudier, är 2500 gymnasiepoäng. Som jämförelse kan sägas att en treårig universitetsutbildning (en kandidatexamen) motsvarar 120 "gamla" högskolepoäng, eller 180 ECTS-poäng.

Var hittar jag information om kurser och program?

Allmän information om vilka kurser och program som finns, och också hur det går till att studera vid universitetet finns på våra www.fysik.su.se/student. Om du vill ha specifik information som till exempel scheman för enstaka kurser eller tentamensschemat så bör du starta med att besöka studentexpeditionens sidor.

Hur många gånger kan man tenta?

Grundregeln är att varje gång en kurs går så ges en ordinarie tentamen och en omtentamen samma termin (i vissa fall kan det även ges en andra omtentamen). Har man fått betyget E eller högre kan man inte "tenta upp" till ett högre betyg. Har man F eller Fx på ordinarie tentamen har man rätt till minst fyra ytterligare tentamenstillfällen. Om kursen finns kvar i utbudet kan man i praktiken få ännu fler tillfällen till omtentamen.

Kan man studera utomlands?

Ja, det finns många möjligheter att antingen göra sitt examensarbete eller läsa någon eller några terimner vid ett utländskt universitet. Läs mer om utlandsstudier här.

Kan man doktorera i fysik?

Ja, efter minst 240 högskolepoäng, varav 60 hp på avancerad nivå och en kandidatexamen i fysik kan man bli antagen som forskarstudent. Läs mer om hur de studierna går till och hur man gör för att söka här.

Är det bara killar på fysikum?

På grundutbildningsnivån är könsfördelningen hyggligt jämn, de senaste åren har ca 30% av studenterna varit kvinnor. På högre nivåer är det sämre, ca 22% av doktoranderna och 7% av lärarna/forskarna är kvinnor. Vi på fysikum strävar aktivt efter att förbättra balansen. Här kan du läsa mer om vårt jämställdhetsarbete.

Hur hittar jag till fysikum?

Vi har en web-sida www.fysik.su.se/om där du bl a kan hitta vägbeskrivningar och kartor

Hur ser lokalerna ut?

Fysikum ligger i AlbaNova Universitetscentrum, våra fina lokaler invigdes 2001. På AlbaNovas hemsida finns bilder på huset, lite om namnet och om konsten i centret.

Finns det bibliotek?

Ja, i det runda tornet där entrén ligger finns också vårt jättefina bibliotek, som är en del av Stockholms universitetsbibliotek.

Finns det läsplatser på fysikum?

Det finns relativt gott om läsplatser i AlbaNova. Det finns en hel del platser i biblioteket, andra platser finns i uppehållsrum och allmänna utrymmen i huset.

Får jag tillgång till datorer - finns det trådlöst nätverk.

Fysikum har fyra datorsalar med sammanlagt ca 80 studentdatorer. Vid vissa tider är en del av dessa upbokade för kurser, men det går nästan alltid att hitta en plats vid någon dator. I alla allmänna utrymmen i AlbaNova finns det tillgång till trådlöst nätverk. Alla studenter vid Stockholms Universitet har ett eget datorkonto som ger möjlighet att använda studentdatorer och det trådlösa nätverket.

Går det att äta lunch på fysikum?

Ja. Det finns en restaurang i huset som serverar lunch till rimliga priser. Du kan också värma medhavd mat i mikrovågsugn i studenthuset. I närheten av AlbaNova finns också ett antal lunchrestauranger som man hinner gå till under lunchuppehållet.

Går det att få tag på studentbostad?

Det brukar faktiskt lösa sig. Läget i Stockholm är ju svårt, och det kan vara knepigt att få besked i god tid före terminsstart, men till slut brukar det gå att hitta något. Det finns ett antal web-siter där man kan söka efter studentbostad, till exempel Stiftelsen Stockholms studentbostäder och ny-bostad.se

Hittar du inte svaret på just din fråga? Skicka ett mail till fysinfo@fysik.su.se