Föreläsningar för gymnasister läsåret 2011-12

Föreläsningarna ges i regel kl. 18.15 en tisdag i början av varje månad under terminstid. Efter föreläsningen får du tillfälle att diskutera med föreläsaren -- du kan då också fråga lärare och studenter om utbildningen i fysik vid Fysikum. För information om föreläsningarna - kontakta Nils Elander.

Enstaka personer behöver inte anmäla deltagande i föreläsningarna, men om du planerar att komma med en större grupp, tex en klass, ber vi dig meddela detta till Marieanne Holmberg på studentexpeditionen.

Tid: Tisdagar 18.15 - 19.15 (ca) utom Julföreläsningen ( se nedan )
Plats: I regel sal FR4 (Kleinsalen) men även Svedbergsalen (FD5) båda i AlbaNova, Roslagstullsbacken 21. Hitta till AlbaNova.

Välkommen!

Program

Tisdag 4 oktober 2011 kl 18.15 (FR4) :

Sportens fysik.

Varför reagerade 100-meterslöparna fem hundradels sekunder långsammare i Sydney 2000 än vad de gjorde året innan i Sevilla? Varför slogs så många världsrekord just under OS i Mexiko City 1968? Detta liksom mycket annat av det vi ser i sportens värld går att förklara i relativt enkla fysikaliska modeller.Vi diskuterar hur kunskaper i fysik hjälper oss att förstå och förutse idrottsprestationer samt om vi kan studera sport i laboratoriemiljö för att förbättra våra prestationer. Vad finns det exempelvis för likheter mellan en sträng och ett tennisracket eller mellan en fjäder och ett baseballträ?

-- Henning Schmidt, professor, Fysikum,Stockholms Universitet.

Tisdag 8 november 2011 kl 18.15 (FR4) :

Astronomi: eller snarare arkeologi i sin bredaste bemärkelsel.

Universum härskas av fysikens lagar. Här på jorden kan vi experimentera, återskapa, och analysera en hel del av den fysik vi känner till. När det däremot gäller fysiken som driver universums utveckling, händer experimenten utom vårt räckhåll och de sker i så extrema förhållanden och tidsskalor att vi inte står en chans att återskapa dem. Stjärnor liv och död, extrema explosioner och skapande av svarta hål, rumtidens krökning, och uppbyggnad och utveckling av kemiska element och universums biologi är bland de processer som händer hela tiden i universum. Som astronom observerar man dessa processer i olika skeden och man arbetar med att sätta ihop de olika ledtrådarna i en koherent bild som beskriver vårt universum. På något sätt liknar denna process arkeologi, men med hela universum som arbetsplats och hela universums ålder som tidsskala.

-- Kambiz Fathi, Docent, Astonomiska inst.,Stockholms Universitet.

Tisdag 6 december 2011 kl !! - OBS. TIDEN : 19 -- 21 , sal : (FR4):

JULFÖRELÄSNING - Michael Faradays 180-åriga tradition

"Christmas Lectures" hålls årligen vid Royal Institution i London för att presentera vetenskapliga frågor på ett informativt och underhållande sätt. De inleddes redan 1825 och en av de tidigaste och flitigaste föreläsarna var Michael Faraday. I hans anda visar vi historiska och mindre historiska experiment för elfte gången. Se separat annons.

-- Carl-Olof Fägerlind, Lärarfortbildare och fysiklärare vid Hersby gymnasium, och Max Kesselberg, fil doktor, Fysikum, Stockholms Universitet .

Tisdag 7 februari 2012 kl 18.15 (FR4):

Kroppens nanomaskiner - upptäckter på nanoskalan när fysik möter biologi.

Molekylära livsprocesser är fulla av hemligheter. För att avslöja dem används fysikaliska metoder inom ämnet biofysik. De visar i detalj hur naturen fungera. Jag kommer att presentera flera av de biologiska nano-maskiner som finns i våra celler och förklara hur biofysikaliska experiment kan användas som hjälpmedel för att förstå deras uppbyggnad och funktion. Ett exempel är en pytteliten turbin som genererar drivsmedlet för otaliga biologiska processer. En omstridd fråga har varit om den snurrar eller ej. Detta har man kunnat bevisa genom ett experiment, där man kunde se rotationen av en enstaka turbin.

-- Andreas Barth, Prof., Inst. f. Biokemi och Biofysik, Stockholms Universitet

Tisdag 6 mars 2012 kl 18.15 (FR4):

Kvantmekanik med blotta ögat.

På atomnivå uppför sig materia inte som vi är vana vid. Små partiklar kan tunnla och bete sig som vågor, deras spinn kan teleporteras. Detta beskrivs av kvantmekaniken. Men även i vardagen kan vi se den moderna fysikens egenskaper. Varför är guld gult? Vad är magnetism? Ett inte lika vanligt fenomen är supraledning, där märkliga, kvantmekaniska effekter uppträder i stor skala och möjliggör levitation, strömmar som flyter utan motstånd och starka magneter.

- Andreas Rydh , Univ. lektor, Fysikum, Stockholms Universitet.

Tisdag 27 mars 2012 kl 18.15 (FR4):

Vad är allmän relativitetsteori ?

Vad är det egentligen som får månen att hållas kvar i bana kring jorden, och vad är det som gör att äpplen faller till marken? En kraft? Nej, inte alls, säger Einstein. Under föredraget ska vi se hur den allmänna relativitetsteorin ställer en hel del intuitiva föreställningar på ända: om gravitationen, och om tidens och rummets natur.

-- Sören Holst, Univ. lektor, Stockholms Universitet..