Forskningsnytt

Atomer gjorda av den vanliga materiens spegelbild - antimateria har fångats i en atomfälla. Experimentet har utförts vid CERN av ett forskarsamarbete kallat ALPHA, bestående av cirka 40 forskare vid 15 universitet, däribland Svante Jonsell vid Stockholms Universitet. Målet är nu att kunna studera antiatomerna i fällan för att se om de på något vis skiljer sig från vanliga atomer.

(publicerad 2010-12-16)

Vattnets speciella egenskaper bestäms av det föränderliga nätverk av s.k. vätebindningar som bildas när molekylerna (H2O) binder med sina O-H grupper till varandra och till joner. Genom en kombination av vibrationsspektroskopi och molekyldynamiksimuleringar har forskare vid fysikum visat att vattenmolekylernas O-H riktningar hoppar blixtsnabbt mellan vatten och ClO4- jon när ett vätebindningsutbyte sker i natriumperklorat, NaClO4(aq), lösning.

Studien baseras på resultat från ett intensivt växelspel mellan experiment, genomförda av forskare vid PULSE Institute, SLAC National Accelerator Laboratory, Stanford University, Kalifornien, och molekyldynamiksimuleringar, utförda av forskare vid fysikum.

(publicerad 2010-05-21)

Det internationella forskarlaget Supernova Cosmology Project har nu presenterat nya mätningar av den mörka energin och dess egenskaper. Studien genomfördes med rymdteleskopet Hubble och leddes av Dr. Rahman Amanullah från Oskar Klein Center vid Stockholms universitet. Frågan forskarna försöker besvara är om, och i så fall hur, den mörka energin förändras med tiden. Ett svar på den frågan kan bidra till en teoretisk förklaring av den mörka energin.
(publicerad 2010-04-16)

Kvantsammanflätning eller kvantkorrelationer är en gåtfull egenskap som kan påvisas inom kvantfysiken. Sammanflätning är nödvändig för vissa tillämpningar som kvantteleportering, kvantkryptering och kvantdatorer. Forskarna vid fysikum är först med att demonstrera bunden sammanflätning vilket är en underlig form av sammanflätning. De speciella egenskaperna hos detta bundna sammanflätade tillstånd gör att det kommer att ha stort betydelse inom det nya forskningsområdet kvantinformation. Resultaten kommer också att bidra till en fördjupad förståelse av grunderna i kvantmekanik.
(publicerad 2009-12-21)

En 6 miljarder år gammal supernovaexplosion vars ljusflöde fokuserats av en framförvarande galaxhop har upptäckts av en forskargrupp på Fysikum. Det är första gången som denna form av "gravitationslinsning" har använts för att identifiera ljussvaga supernovor i mycket avlägsna galaxer
(publicerad 2009-12-04)

CERNs nya accaelerator LHC (Large Hadron Collider) startade fredagen den 20 november efter ett uppehåll på mer än ett år efter det haveri som i september 2008 ledde till att acceleratorn måste värmas upp och reparareras. Så här långt har detta startförsök varit mycket lyckosamt, redan på eftermiddagen den 23 november kunde experimentent vid LHC observera de första kollisionerna!
(publicerad 2009-11-27)

Kvanttillstånd är i allmänhet mycket sköra och förstörs lätt av brus. Det finns dock kvanttillstånd som tål mycket mer brus än andra, så kallade invarianta tillstånd. Fysikerna Magnus Rådmark och Mohamed Bourennane vid Fysikum har nyligen lyckats generera ett högkvalitativt invariant tillstånd i sex sammanflätade fotoner, ett tillstånd som har potentiella tillämpningar inom kvantdatorer och inom kvantkommunikation och -kryptografi.
(publicerad 2009-11-18)

För första gången har vi direkt experimentell inblick i hur elektronstrukturen förändras under övergången från en molekyl till isolerade atomer. Med tidsupplöst fotoelektronspektroskopi och kvantkemiska simuleringar har vi direkt kunnat följa förändringen av samtliga valenselektrontillstånd under dissociationen av en diatomär molekyl.
Beräkningarna som beskriver det som sker i processen har gjorts av forkare vid fysikum medan det experimentella delen av arbetet har utförts av forskare vid Helmholtz-Zentrum Berlin für Materialien und Energie GmbH. Studien av en diatomär molekyl banar väg för undersökningar av mer komplicerade system och visar vilken tidsupplösning som krävs. Erfarenheterna är viktiga för de satsningar som görs på Röntgenfrielektronlaserfaciliteter i bla. USA , Tyskland.
Från fysikums sida har Micahel Odelius medverkat i denna studie.
(publicerad 2009-10-26)

Vatten är basen för allt liv vi känner, men hur väl förstår vi denna viktiga vätska på molekylär nivå? Vad är ursprunget till vattnets många anomala egenskaper och hur ordnar molekylerna upp sig i vätskan? Läroböckernas bild av vatten som homogent och oordnat med varje molekyl involverad i cirka fyra bindningar ifrågasätts nu starkt av nya synkrotronljusexperiment ledda av Anders Nilsson vid SLAC/SSRL och Fysikum tillsammans med teoretiska simuleringar av experimenten ledda av Lars G.M. Pettersson, Teoretisk Kemisk Fysik vid Fysikum.
(publicerad 2009-08-26)

Forskningssatelliten Fermi detekterar ett överskott av elektroner med hög energi i den kosmiska strålningen jämfört med teoretiska förväntningar.
Överskottet kan möjligen förklaras med närbelägna pulsarer. Men resultaten kan också vara en ledtråd i jakten på universums mörka materia.
Forskare vid Fysikum deltar i Fermi projektet på ledande positioner, samtidigt som teoretiker vid fysikum har publicerat möjliga tolkningar av resultaten.
(publicerad 2009-05-06)

Den 16:e april 2009 anlände DESIREE-anläggningens huvudvakuumkammare till AlbaNova. DESIREE, namnet står för "Double ElectroStatic Ion Ring ExpEriment", kommer att bli den enda anläggningen i världen där man kan utföra studier av reaktioner mellan positiva och negativa joner med kontroll av såväl jonernas interna excitationsenergier som den energi med vilken de kolliderar med varandra.

Monteringsarbetet i DESIREE laboratoriet kommer att gå in i en intensiv fas under hösten och vi räknar med att de första experimenten kommer att komma igång under 2010.
(publicerad 2009-06-02)

Vi har nyligen rapporterat två experiment i vilka vi observerat tydliga interferensfenomen för mycket snabba väte- och heliumatomer i Young-liknande experiment där atomerna ”skapas” genom elektroninfångning i samband med passage av molekylära ”dubbelspalter”. Intensiteten är så låg så att man säkert vet att det bara är en (snabb) atom åt gången på väg mot detektorn från ”spalterna”.

Experimenten är utförda vid den magnetiska jonlagringsringen CRYRING vid Manne Siegbahnlaboratoriet i Frescati och med den rekylmomentspektrometer som vi installerat tillsammans med apparatur för att skapa en tunn, supersonisk, gas-stråle med hög kontrast till den omgivande ultrahögvakuumvolymen i CRYRING.
(publicerad 2009-05-18)